Militärcykel känns för mig som ett naturligt färdmedel på Fårö. På en sån har jag färdats på de allra flesta stora och små vägar på ön vid åtskilliga tidigare tillfällen.
Den 3 augusti var det dags igen. Eftersom jag och kompisen Marianne bodde på FBU:s kursgård, var annars, var det bara att låna var sin. Jag hade tur och fick en cykel som gled fram som en dröm, medan Marianne hade rejäl otur och fick slita som en galärslav. Men roligt hade vi.
Här syns jag plåtad av Marianne i närheten av Hammars. Då hade vi just beslutat oss för att INTE besöka en loppis som låg utmed vägen och som var det egentliga skälet till att vi cyklade just den här vägen.
Visst är det vackert. Och man tar inte miste på att det handlar om Fårö, eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar