Ibland funderar jag över var alla nya tidningar kommer ifrån. För varje gång jag kastar ett getöga över sortimentet av månads- och veckotidningar i livsmedelsaffären, tycker jag att någon ny dykt upp.
Och visst ökar skvallertidningarna i antal, eller? Jag tror det, trots att jag aldrig någonsin skulle komma på tanken att köpa någon. Bara jag ser rubrikerna får jag lust att spy.
Ibland känner jag för att köpa ett magasin, men ofta tappar jag lusten. Mode, mode, mode, mat, mat, mat, trädgård, livsstil och så skvaller är det enda som erbjuds. Visst jag ÄR intresserad av både mode, mat och trädgård, men ibland står det mig ändå upp i halsen.
I början av veckan skulle jag åka bort några dagar och kände för något trevligt att bläddra i.
Då fick jag syn på ett livsstilsmagasin utan reklam och beslöt mig snabbt att ta ett exemplar på väg till kassan. Avsaknaden av reklam märktes på priset som sved, 89 spänn, på det matta papperet och på de bleka färgerna, mest vitt, grönt och lite rosa.
Tidningen är dansk och det märks väl på att översättningen till svenska haltar och att ett och annat danskt ord slinker med i förbifarten. Innehåll får heta indhold, överdrag heter betraek och smak heter smag. Det tycker inte jag är riktigt ok, även om jag inte alls ogillar Magasinet Jeanne d´Arc Living som tidningen heter.
I sommarnumret som jag köpte gillar jag särskilt reportaget "Förbisedda perenner" som innehåller favoriter som kattmynta, stjärnflocka och daggkåpa. Där verkar redaktionen ha ansträngt sig med svenskan, även om jag tycker att redigeringen och rubriksättningen är väl plottrig. Och varför alla dessa versaler mitt i rubrikerna som "En Dröm i Vitt" och liknande. Helt onödigt och förvirrande.
Och helt reklamfritt är magasinet inte, viss så kallad egenreklam förekommer.
Om jag kommer att köpa nästa nummer? Njaä, det tror jag nog inte.
PS. Här försökte jag lägga in en bild. Det misslyckades. Men skam den som ger sig.
Och visst ökar skvallertidningarna i antal, eller? Jag tror det, trots att jag aldrig någonsin skulle komma på tanken att köpa någon. Bara jag ser rubrikerna får jag lust att spy.
Ibland känner jag för att köpa ett magasin, men ofta tappar jag lusten. Mode, mode, mode, mat, mat, mat, trädgård, livsstil och så skvaller är det enda som erbjuds. Visst jag ÄR intresserad av både mode, mat och trädgård, men ibland står det mig ändå upp i halsen.
I början av veckan skulle jag åka bort några dagar och kände för något trevligt att bläddra i.
Då fick jag syn på ett livsstilsmagasin utan reklam och beslöt mig snabbt att ta ett exemplar på väg till kassan. Avsaknaden av reklam märktes på priset som sved, 89 spänn, på det matta papperet och på de bleka färgerna, mest vitt, grönt och lite rosa.
Tidningen är dansk och det märks väl på att översättningen till svenska haltar och att ett och annat danskt ord slinker med i förbifarten. Innehåll får heta indhold, överdrag heter betraek och smak heter smag. Det tycker inte jag är riktigt ok, även om jag inte alls ogillar Magasinet Jeanne d´Arc Living som tidningen heter.
I sommarnumret som jag köpte gillar jag särskilt reportaget "Förbisedda perenner" som innehåller favoriter som kattmynta, stjärnflocka och daggkåpa. Där verkar redaktionen ha ansträngt sig med svenskan, även om jag tycker att redigeringen och rubriksättningen är väl plottrig. Och varför alla dessa versaler mitt i rubrikerna som "En Dröm i Vitt" och liknande. Helt onödigt och förvirrande.
Och helt reklamfritt är magasinet inte, viss så kallad egenreklam förekommer.
Om jag kommer att köpa nästa nummer? Njaä, det tror jag nog inte.
PS. Här försökte jag lägga in en bild. Det misslyckades. Men skam den som ger sig.
1 kommentar:
Oj, den här bilden blev ovanligt stor!
Skicka en kommentar