Pudel som inte gäller Skaraborg

Nu gör Västtrafiks ordförande, regionrådet Leif Blomqvist (s), bilden, en kungspudel och ber resenärerna om ursäkt.
Det är inte en dag för tidigt. Problemet är dock att hans ursäkt bara tycks gälla göteborgarna, eftersom han gjort sin pudel som en insändare i Göteborgs-Posten.

Skaraborgarna struntar han förstås i, deras reaktion i samband med indragningen av 20-kortet försvarades trots alla protester i lokaltidningar och andra media. Och inte minst alla protester som busschaufförerna fick ta emot.

Men Skaraborg räknas liksom inte. Den kritik som kommer från oss betraktas av Västtrafik bara som en liten vindpust som viftas bort.

Nu lovar Leif Blomqvist att allt som har blivit fel ska rättas till. Det kommer att bli väldigt svårt, tippar jag, och kommer dessutom att kosta en del pengar.

Under tiden fortsätter resenärerna i hela Västtrafikområdet att klaga över det nya systemet som många inte förstår. Och konsekvensen blir förstås att fler och fler tar bilen och regionen tvingas pumpa in ännu mer pengar i Västtrafik.
Var ska detta sluta, undrar frustrerad 40-talist, det vill säga jag.

Festivalbanan oslagbar på 20-årsjubileum!

Matfestivalen har firat 20 år och är fortfarande en rolig och trevlig tillställning.
Konceptet är numera gammalt och beprövat, men håller fortfarande. Folk gillar antagligen att det mesta är som förra året och åren dessförinnan.
På lördagen köade folk mest för att köpa den goda festivalbananen med glass till, oslagbart bäst på festivalen anser jag, och så för att köpa festivalhäften på Hertig Johans torg.
Även turistbyrån sålde häften och där var det ingen kö alls och dessutom kunde man betala med kort.
Barnbarnet, 3,5 år, älskar att åka karusell och det blev två roliga turer på Sandtorget. En tur kostade 30 kronor och två 60. Tycker det är tilltaget rejält i överkant.

Var har den vanliga influensan tagit vägen?

Vaccinet för att stävja svininfluensan är försenat, rapporterar media. Och på text-teve på lördagen kom en flash om att "svinis", som den tydligen kallas, sprider sig blixtsnabbt.
Jag tänker förstås vaccinera mig mot den, det blir för andra gången mot influensa.
Men en sak förstår jag inte. Var har den andra influensan, den som kommer varje år, tagit vägen?
Och ska folk i riskgrupperna vaccinera sig mot den också. Vad är det som gäller? Ingen säger någonting. Varför går inte Smittskyddsinstitutet ut och informerar? Det är ju deras uppgift.

Bort med fri skolmat -- inför lunchpaket!

Hörde på nyheterna, att kommunerna i landet slänger skolmat för miljoner. Fattar inte att det aldrig går att få ordning på det.
Redan på 1980-talet skrev jag i Mariestads-Tidningen om all skolmat som barnen i kommunen aldrig åt upp.
Då såldes den kasserade maten som grismat, varför kommunen fick in åtminstone lite pengar.
Och i skolmatsalarna var det grupptryck. De barn som "bestämde" åt frimärksstora portioner och tvingade de kamrater som inte stod emot trycket att göra detsamma.
Jag vet för jag såg det med egna ögon. Sen gick skitungarna iväg och köpte cola och chips i livsmedelsaffären.
Att slänga massor av mat vittnar om en väldigt underlig syn på livsmedel i den rika del av världen vi lever i.
Undrar vad som skulle hända om skolmaten tas bort och föräldrarna tvingas skicka med sina barn lunchpaket varje dag? Ramaskri?
Så är det i både Storbritannien och USA. Vår utbytesstudent Elaine från Skottland, som var hos oss ett år i slutet av 90-talet, ansåg att skolmaten i Mariestad var jättebra och att de svenska skolungdomarna var bortskämda. Innan hon kom till Sverige hade hon aldrig hört talas om fri skolmat.
Flera andra engelska ungdomar som vi hade på besök under de åren hade samma åsikt som Elaine.
Ta alltså bort skolmaten! Eller föreslå det först och se vilken reaktion det blir! Det är mitt budskap till kommunerna i Skaraborg.
Många av kommunerna har dålig ekonomi. Att dra in skolmaten vore en bra lösning, eller hur?

Bölets grufvor -- en otrolig upplevelse!

Frestaren, Paradiset, Drottningen och Stora Bocken är några av de fantasieggande namnen.
De namnen säger inte ett dugg vad det handlar om. När man däremot hör namnet Hästrumphålet börjar man ana, och Vretgruvan och Storgruvan är pang på rödbetan. Det handlar om Bölets gruvor, ett gruvfält i våra skaraborgska trakter och inte vilket som helst.

Bilden föreställer Gruva nr 1, 100 meter djup, fylld med vatten, och med ett flertal orter. Andra gruvhål är 250 meter djupa.
Denna historiska lilla pärla har anor från 1680-talet. Och där har min farfar Hjalmar och min farfarsfar Anders en gång arbetat i sitt anletes svett tillsammans med alla de övriga arbetarna.
På måndagen besökte jag detta gruvfält för allra första gången och blev introducerad i dess rika historia på ett utmärkt sätt av Per Lidman från Granviks byalag och med benäget bistånd och på initiativ av Britt och "Sam" Samuelsson.
Det var så intressant, att jag fortfarande är helt uppfylld av händelsen.
Brytningen av mangan här inleddes redan på 1680-talet och pågick fram till första och andra världskrigen, varefter den upphörde. I dag importeras all mangan som vi behöver från Sydafrika, eftersom det är betydligt billigare.
Själv visste jag knappast någonting om gruvorna, förrän jag gjorde en upptäckt, när jag släktforskade för ett par år sedan.
Jag följde min farfarsfar Anders Gustaf Gustafssons liv i kyrkböcker och i andra källor och kunde med stor förvåning läsa att han varit grufarbetare å Bölets mangangrufvor och att han hade omkommit genom en olyckshändelse den 26 maj 1916.
"Krosskada å hufvudet. Maskinskada" står det i begravningsboken och jag kan bara tolka detta som att han har skadats i gruvan och dött den angivna dagen som en följd av detta. Eftersom han föddes den 1 januari 1856 var han drygt 60 år fyllda.
När jag sedan får se en bild från 1915, som varit publicerad i SLA 1985, och min farfarsfar sannolikt finns med på bilden, är min lycka total. Detta bör vara året innan Anders så tragiskt omkom. Med på samma bild finns dessutom en ung man som heter Albin Andersson. Det är mycket möjligt, att han är Anders yngste son och min farfars lillebror, född 1899 och alltså 16 år.
Jag tycker att jag haft en sanslös tur som fått fram allt detta. Tänk om det går att få fram ännu mer. Kan nästan inte bärga mig, innan jag kan ge mig i kast med kyrkböcker och annat igen.
Tack Per, Britt och Sam för upplevelsen!

Upptäckte en härlig krog mitt i skogen

Krogen mitt i skogen -- Tivedens Mat -- har legat där den ligger i fyra år.
På tisdagen besökte vi äntligen krogen, min väninna och jag, och det blev en riktigt god upplevelse.
Vällagad och smakrik röding med tillbehör och gott vin därtill blev det den här gången.
Som journalist brukar jag aldrig ägna mig åt textreklam och gör det inte nu heller.
Kan bara konstatera fakta, den här krogen rekommenderas å det varmaste.

PS. Ingen textreklam här inte.

Borde rycka ut -- med "egen" blåljusbil!

Bland kommunerna i östra Skaraborg får invånarna i ytterområdena Gullspång och Hjo vänta längst på akutambulans, när de behöver det. Betydligt längre än de ska, enligt de uppsatta mål som finns. Det finns det papper på.
I det läget sätter politikerna in extrapengar till en nattambulans, men lägger sig inte i var den placeras. Då beslutar ambulansledningen oemotsagd att placera nattambulansen i -- Skara? När beslutet är fattat och varför är ytterst oklart. Förmodligen har verksamhetschefen än en gång tillåtits peka med hela armen.
Visserligen har invånarna i Essunga och Grästorp liknande problem som Gullspång och Hjo, men Skara har redan tidigare fått förstärkning. Men i östra Skaraborg har det dragits ned tre nattambulanser, i Karlsborg, Mariestad och Falköping.
Nyheten om ambulansförstärkningen i Skara rapporterades ut av media, utan att ifrågasätta uppgiften det allra minsta.
Inte bra! Nu hoppas jag, att det blir rabalder om saken.
Verksamhetschefen borde tvingas ut och visa upp sig på barrikaderna och svara på oroliga människors frågor.
Det borde gå ganska lätt. Hon har ju en egen utryckningsbil, med blåljus och allt, som vi skattebetalare står för.
Frågan är nu hur lång tid det går, innan hon flyttar nattambulansen i Skara till Skövde? Ett halvår, kanske?

På bilden står den omtalade blåljusbilen uppställd utanför Kroppefjälls hotell och spa lördagen den 5 september i år.

Förutsägbar sommar med Göran

Förutsägbar. Seg inledning. Bitvis tramsig. Men det tar sig någonstans i mitten av filmen och sen bjuder Peter Magnusson och kompani på några riktigt goa skratt. Och skratten ska förstås inte föraktas.
Men för mig räcker det inte till mer än godkänt, två Ingerbloggar, för filmen "Sommaren med Göran".
Bättre kan säkert manusförfattaren och huvudrollsinnehavaren Magnusson. Han var riktigt bra som kung i Hey Baberiba, exempelvis. Tycker inte att någon av de övriga skådespelarna utmärker sig för särskilt bra spel, heller. Utom Dan Ekborg som stundtals är riktigt rolig.
En betydligt mycket bättre film jag sett nyligen är Revolutionary Road med Kate Winslet och Leonardo diCaprio. Såg den hemma i blu ray-spelaren. Kanonfilm. Vet inte om den har visats så mycket i Sverige. Den kom förra året.
Inte så många skratt visserligen. Men vilket spel från båda huvudrollsinnehavarna.

Wiberg gör slut på tatueringseländet?

Ingen medalj för Emma Green i höjdhoppsfinalen. Och jag som var så övertygad om att det skulle bli det. Inte bara jag, utan också pojkvännen och tränaren Yannick Tregaro. Men det sket sig.
Nu vann Blanka Vlasic välförtjänt. Hon har en obetalbar stil, när hon forcerar ribban. Tycker som Mattias Sunneborn i TV4, att hon borde koncentrera sig på färre hopp, så fixar hon snart ett fint världsrekord.
När hon tar sina höjder, är det massor av luft emellan. Höjdrekordet är tillräckligt gammalt för att slås.
Niklas Wiberg i tiokamp är verkligen en frisk fläkt. Tror faktiskt han tar medalj i nästa VM, i London är det väl. Någon har säkert, liksom jag, lagt märke till att han bär mörka runda knappar i öronen. Det ser lite kaxigt ut och leder förhoppningsvis till en ny trend.
Allting som får slut på tatueringseländet gör mig oerhört glad.

Patientraggning med kaffe och kakor

Nu har väl alla skaraborgare fått kuvertet om val av vårdcentral. Och det är ett väldigt pådrag i teve och annonser i tidningar.
Man märker att regionpolitikerna tycker att det här är viktigt. Annonseringen kostar naturligtvis en hel del extra pengar och det kanske det inte är sååå mycket att säga om.
Men däremot tycker jag det är skumt, när det anordnas särskilda visningar av vårdcentraler, där de som kommer bjuds på kaffe och kakor.
I de annonser jag hittills har sett om sådana visningar är det bara offentliga vårdcentraler som raggar kunder på det viset. Man undrar lite, om de är oroliga över att de privata vårdcentralerna ska ta över för många patienter från dem.
Lite skumt tycker jag det är, det kan jag inte komma ifrån. Och även om bullar och kakor inte kostar så mycket skattepengar, så tar det tid att visa runt. Tid som skulle kunna användas bättre. Till att ta emot riktiga patienter till exempel.
Nu när alla har chansen att välja vilken vårdcentral de vill och välja bort den som de kanske inte alls har tyckt om, så hoppas jag att precis ALLA också tar den chansen.

Welshen Felix tröst i tristess

Musse kom allra sist i hinderfinalen. Trist.

Den första höststormen verkar ha kommit alldeles för tidigt. Och jag håller på att få årets första dunderförkylning. Dubbelt trist.

Det sägs ju att de värsta bacilluskerna kommer från barnbarnen och så långt stämmer det. De behöver inte alls bli så sjuka själva, men smittas gör de. I det här fallet är det det äldsta barnbarnet som har nyst på mig.

Jag nyser och nyser och får tröst av welshen Felix, vårt femåriga charmtroll. Han blir orolig när matte och husse nyser och ställer sig tätt intill och betraktar en deltagande med bruna sammetsögon.

Orolig blir han också om vi öppnar en flaska mousserande vin. Det väser och smäller och han backar in ett annat rum och gömmer sig. Numera reagerar han likadant för alla flaskor som vi tar fram.

Mitt i tristessen är VM i friidrott också en tröst. På tisdagen tog Sanya Richards guld på 400 meter, hennes första riktigt stora framgång. Det var hon verkligen värd. Och nu hoppas jag på medalj för Emma Green senare i veckan.

Och på onsdagen blir det vackert väder. Och så kanske jag kan skriva ett bättre inlägg än det här tramset.

Mormors fotogenlampa inte till salu

Fick ett infall och prövade på att sälja mormors fantastiskt fina fotogenlampa på Tradera. Den är drygt 80 cm hög, med marmorpelare och -fot och har en otroligt fin glasskärm med typiska jugendblommor.
Men drog tillbaka möjligheten för någon att köpa den, när de bud som gavs hamnade långt under vad jag tänkt mig. Rena skambuden.
Nej, ska någon köpa den, då ska det kosta skjortan. Även om jag inte har någon användning av den, fotogenlampor bara luktar när man tänder dem, så påminner den om min goa mormor. Och morfar förstås.
Men lampan passar inte i mitt hem, så är det ju. Den bara står i ett hörn och är i vägen när jag ska städa. Och så är jag orolig över att jag ska stöta till den och att den ska gå sönder.
När det var några minuter kvar på budgivningen, låg det högsta budet på 775. Det kan man bara inte acceptera.
Kanske jag ska ta med den och visa upp för experterna i Antikrundan. Så får jag en riktig bedömning och får dessutom chansen att vara med i teve.
Kan inte låta bli att surna till över att folk inte förstår sakers rätta värde.

Saknar tidningen Rosie!

Gillar trädgårdstidningar, men tycker inte att Sverige har någon som motsvarar mina krav.
Rosie finns tyvärr inte längre.
Den tidningen var det bästa som hänt på marknaden, men den var tydligen före sin tid och fick läggas ned i lågkonjunkturens spår. Tycker att den var riktigt, riktigt bra och värd ett bättre öde. Trist att inte annonsörerna fattade det.
Jag sparar alla mina nummer av Rosie och hoppas fåfängt på att den ska komma igen.
En härlig och inspirerande tidning som förmedlade trädgårdsglädje och gröna fingrar och inte bara dyra och konstiga inredningsföremål som fick växterna att spela andrafiolen.
Rosie Almeida-Stahlin, f d chefredaktör, vad gör du i dag, undrar jag?

Härlig girigbuk!

Har just sett sommarens sista föreställning av "Den girige i dag" i Forsvik.
En härlig och riktigt bra föreställning, där alla skådespelare måste få stort beröm.
De bjussade rejält på sig själva och fick publiken med på noterna. Stående ovationer efteråt, vilket var helt i sin ordning.
Om någon ska framhållas särskilt är det förstås Tomas Kronqvist som girigbuken själv.
Har sett många föreställningar i Forsvik. Det här var en av de absolut bästa jag sett.
Hoppas att Forsviksföreställningarna inte kommer att ifrågasättas för nästa sommar.
De är ett givet inslag i Forsviks Industriminne.

Skäller, dräglar och skrämmer livet ur en!

Ska man tillåta att grannens stora schäfer i tid och otid springer in på ens tomt och skäller, dräglar och skrämmer livet ur en?
Absolut inte, säger säkerligen de flesta. Ändå förekommer det på en ort nära dig och schäferns ägare gör ingenting åt saken. Den aktuella kommunen, vars tjänstemän väl vet om problemet, gör ingenting heller.
Till saken hör att den arma hunden är vanvårdad. Den ligger kopplad på granntomten hela dagarna och har en löplina som gott och väl räcker in på hälften av den angränsande tomten.
Vanvårdad? Ja, hunden ligger där den ligger hela dagarna och får aldrig någon motion förutom vid de tillfällen, då den blir uppretad och gör en rusning längs löplinan. Den kan liknas vid de bandhundar som fanns förr och som jag trodde var förbjudna i dag.
Jag har själv råkat ut för schäfern, när jag besökte den familj som länge och utan minsta framgång försökt tala med sina grannar om problemet.
Vår medhavda hund skällde till när den fick syn på schäfern på granntomten. Och schäfern kom galopperande och skällde ursinnigt samtidigt som fradgan rann ur käften. Den slet och drog i löplinan och fast jag var livrädd vågade jag ändå stå kvar någon meter ifrån den rasande besten
som en sorts markering. Tänkte väl, att om jag blir biten, så måste det bli slut på den här historien.
Grannkvinnan kom då sättande och jag sa till henne att hon måste korta hundens löplina. Hon svarade inte, utan släpade bara hunden därifrån och svor över den.
Detta hände för något halvår sedan och absolut ingenting har hänt därefter. Saken är i samma läge.
Grannarna med den vanvårdade schäfern gör ingenting och kommunen gör ingenting heller, trots att de mycket väl vet om vad som pågår.
En del av er läsare har nog sett programmet Grannfejden på TV 3 och häpnat över hur grannar som är riktigt osams och helt tappar fattningen kan bete sig.
Det här fallet kunde vara hämtat direkt ur programserien.
Det vuxna paret med schäfern har flera egna barn. Ändå begriper de inte att de inte bara utsätter sin grannfamilj och deras lilla dotter för fara och stor olägenhet, utan även sig själva.
Var detta händer? I Tenhult, ett villasamhälle söder om Jönköping.
Nu undrar jag om det finns paralleller i Skaraborg? Blogga och berätta!

Inte ett korvöre till spektaklet

Tänkte förbigå gårdagens "höjdpunkt i media", Madeleines förlovning, med tystnad från min blogghorisont i fortsättningen.
Men så snappade jag upp ett citat från statsminister Fredrik Reinfeldt som fick mig att pusta ut.
"Jag förutsätter att kungen betalar" sa han och syftade på det förestående bröllopet. Nu får han stå för det, för jag tänker inte bidra med ett enda korvöre av min skatt. Det räcker med Victorias spektakel nästa år.
Läste också i en ledare i SLA att Svensk Gamtidning (felstavningen är avsedd) varit "först med nyheten" redan i söndags.
Att det tog så lång tid för nyheten att nå ut berodde på den tidningens låga trovärdighet, skrev tidningen. Ibland är det roligt när tidningar fläskar på varandra.

Passivt på hemsidan

Nu är det snart dags för alla oss invånare i Västra Götaland att välja vilken vårdcentral vi vill gå till.
Västra Götalandsregionen kör reklam på teve och i tidningar så det ryker. Det kostar säkert skjortan, men är kanske väl investerade pengar, vad vet jag?
Men varför använder regionen inte sin egen hemsida www.vgregion.se till en rejäl infokampanj? Det kostar inte skjortan.
Men där finns inga inlägg gjorda på bra länge. Sidan har sett lika trist ut under hela sommaren. Får vi be om bättre aktivitet, tack!

Muthistoria i hästväg?

Den 7 augusti efterlyste jag en smaskig skandal här i Skaraborg. Då klagade jag på att ingenting händer här, mer än de gamla vanliga trista polisärendena.

Nu tycks jag ha blivit "bönhörd" och det snabbare än väntat. Muthistorien vid Pansarmuseet i Axvall verkar ha förutsättningar att bli något i hästväg och inte bara för närheten till travbanan.

Blir intressant att följa fortsättningen, där fler personer tydligen är misstänkta för inblandning förutom den person som redan är delgiven misstanke för mutbrott.

Republikan i motvind

Madeleine förlovad, basuneras det ut. So what! Det var väl på tiden, är väl det enda jag kan tycka.

Nu får jag titta rakt fram när jag går förbi tidningskioskerna för att slippa se alla fåniga bilder och kommentarer om nya "prinsar".
Håhåjaja, det tar på krafterna att vara republikan.
När jag säger till bekanta att jag är emot kungahuset, så säger vissa "att det blir mycket tråkigare utan kungen och Silvia" och en del säger att "det blir minst lika dyrt med president". Argument som heter duga.
När jag då kontrar med att det väl räcker med en statsminister, så tittar de konstigt på mig och verkar tycka att jag inte är riktigt navlad.
Man får kämpa, när man anser att prinsar och prinsessor hör hemma i sagorna och inte i vårt moderna samhälle. Just nu är det lite motvind, men snart vänder den. Var så säkra!

Störtsur på regnet

När jag var något yngre kunde jag utbrista "åh, vilket härligt regn", när dropparna började smattra på taket. Det hände till och med att jag till omgivningens förvåning gick ut och ställde mig mitt i skuren och blev plaskvåt. Det händer aldrig nu. I stället blir jag störtsur, som nu när helgens kanonväder på måndagen förbyttes i det meteorologerna kallar ostadigt.

När jag sen vill trösta mig på kvällskvisten med en bra dvd-film och blir störd mitt i av en figur som ringer och vill att jag ska svara på en kvalitetsenkät om hur bankerna sköter sig, så blir jag rasande, närmast furiös, och slänger på luren.

"Absolut inte, dessutom har jag nix. Varför i h-e ringer du?" hör jag mig själv fräsa i örat på den arma killen.

Eller det kanske var en skum snubbe som skulle kolla om någon var hemma nu i semestertider? Sånt förekommer ju hela tiden, det hör man ju. Så jag tänker inte ha det minsta dåligt samvete för mitt beteende.

Köpte förresten några billiga fjärilslavendelplantor att trösta mig med. Den vackra krukan att ha dem i var förstås inte så billig, men jag får ta det i bedrövelsen.

Och jag tror inte att det övergångna högtrycket var årets sista. Det går säkert att bada i september också.

Violagra vadå? Viagra hoho!

Viagra, hurra och hoho! Violagra, vadå?
Tog mig friheten att hitta på ett tjejigt namn på ett läkemedel som får tjejer, kvinnor och "tanter" att tända till.
För ett sånt medel finns tydligen sedan flera år, men ingen talar om det och ingen tycks tycka att det är intressant. Inte för att just jag behöver det, men säkert många andra. Men det är väl ganska typiskt att det är så.
Viagra har blivit oerhört inarbetat och rubriksättarna, åtminstone inom den närmaste lokalpressen, jublar när de hittar något TT-telegram, där det förekommer. Då åker texten ofelbart in i tidningen.
På TV 4:s söndagsmorgon den 9 augusti presenterades "Violagra" som Viagra för "tanter" vilket gjorde mig vansinnig. Vadå tanter?
Är Viagra sexstimulans för "farbröder" eller "gubbar"? Jag trodde, att det var avsett för män som har svårt att få upp den. I alla åldrar. Genom mitt jobb har jag fått veta att det finns flera olika sorters Viagraliknande preparat som fungerar olika, eftersom män liksom kvinnor är olika och inte stöpta i samma form.
Ett kan ge ett "snabbt tillslag" som en urolog beskrev det, medan ett annat tar betydligt längre tid innan det får effekt. Vissa vill ha pang på rödbetan, medan andra vill varva upp lite långsamt.
Allvarligt talat. Har man problem med sexet, så inträffar det väl i alla åldrar, även om det förmodligen är något vanligare uppåt i åren (torra slemhinnor och sånt).
Uttrycket "Viagra för tanter" fick mig att gå i taket av ilska. Uttalat av 60-talisten Elisabeth Frerot som borde veta bättre. "Violagra för kvinnor eller damer" borde det ha varit.
Sen är det förfärligt typiskt med den här skillnaden när det gäller både publiciteten och inställningen i allmänhet, när det gäller sexpreparat för män och kvinnor. Puh, nu fick jag det sagt.

Viken den 8 augusti 2009

Förstår inte bara "ut" och "köttbulle"

Hundarna är intelligentare än man trott rapporteras det nu. De flesta kan förstå runt 150 ord och signaler. De har en intelligens som ett barn på två och ett halvt år. Och de klarar av att lura både andra hundar och människor för att få en belöning.
Det var väl det jag kände på mig att vår welsh springer spaniel Felix är riktigt smart.
Favoritorden för honom är "ut" och "köttbulle". De orden snappar han fortare än blixten.
Men det är lite svårt att förstå hur förståsigpåarna har kollat, att hundarna verkligen förstår.
För de kan ju inte räcka upp tassen och säga ja som vanliga barn.
Det är väl nån som kan tala med hundar som har gjort testerna, konstaterar en bekant.

Kan kryddväxter hjälpa fjärilar?

Det är kärvt för våra fjärilar berättade experter i TV 4:s morgonprogram på lördagen.
De minskar på grund av förändringarna i naturen, att ängarna blir färre och så vidare.
Vet inte om det hjälper, men jag odlar så mycket kryddväxter jag bara kan. Mina lavendelplantor är alltid fulla med fjärilar, humlor och bin, likadant är det med citronmelissen och salvian. Ska försöka ta reda på hur det är med det där. Och om man kan göra något mer.
Vi måste värna om våra fjärilar, eller hur?

Nu vill jag ha en saftig skandal!

Varför händer det ingenting här i Skaraborg? Jo, olyckor händer förstås och brott begås precis som vanligt. Och det är förstås trist och inte ett dugg muntert.
Men vad jag vill ska hända är en riktigt präktig skandal. Roligast är om en makthavare gör bort sig riktigt rejält.
Som landshövdingen på Gotland exempelvis. Det var en skandal i min smak. Hon var ju så totalt fel på sitt jobb. Sen kan man fundera över om en man hade blivit sparkad i samma läge. Det får vi aldrig veta. Men om man jämför med andra affärer, där ministrar varit inblandade, så har de kvinnliga fallit tyngre och straffats hårdare än männen.
Nu väntar jag bara på en riktigt saftig Skaraborgsskandal som vi kan gotta oss åt så här i det underbara sommarvädret som äntligen kommit till oss.
Vi kan inte ha det fööör lugnt och skandalfritt. Hela sommaren och hela det här året har passerat skandalfria, i stort sett.
Kommunalråd som kör rattfulla är bara tragiskt. Nej, något smaskigare vore häftigt.
Som att någon har utnyttjat sin maktställning och tagit emot mutor i form av champagne eller älgkött, eller vad vet jag, i utbyte mot en tjänst eller att få gå före i en kö. Det vore något att gotta sig i.
För inte är politikerna i våra trakter bättre än de är på andra håll i landet. Eller?

Äntligen kom årets bästa dag!

Årets ljuvligaste dag med perfekt väder, precis lagom varmt och underbart att bada i vår sjö Viken. Förutom badet ägnades dagen åt att måla altanräcket på sommarstugan. Tog sina modiga timmar och uteduschen kändes väldigt skön efteråt.
Pilutta er som har köpt resor till Mallis eller Kanarieholmarna. Vi har det bättre hääääär!
Inte mycket tid till bloggen, men på kvällskvisten såg jag på Gotlands Allehandas hemsida, att de lagt ut en läsarenkät som frågade om Gotland behövde ha någon landshövding.
En kraftig majoritet ansåg att det inte behövdes. Men de tänker kanske inte på att om landshövdingen försvinner, måste regeringen flytta länsstyrelsen också och då tappar Gotland många arbetstillfällen som ön sannolikt behöver.
Kan inte hjälpas, jag längtar tillbaka till Gotland och Fårö. Det får bli en resa dit snart, när de flesta turisterna har åkt hem.

I elefantkyrkogården

På onsdagen höll den sparkade landshövdingen på Gotland, Marianne Samuelsson, en egen presskonferens. Hon framförde argument som man inte blev ett dugg klokare av än de hon förfäktat tidigare.
Hon får behålla sin lön fram till pensionen om något år, blir generaldirektör och hamnar i regeringens så kallade elefantkyrkogård.
Naturvårdsverket har med rätta reagerat kraftfullt över de avsteg från strandskyddet som den sparkade landshövdingen beslutat om.
Men jag måste ställa frågan igen. Varför fick Ingmar Bergman stänga av stranden vid sitt hus på Fårö? Var det för att hålla nyfikna på avstånd? Visserligen fattades det beslutet för längesedan och Bergman är död. Men principen är densamma som i dag. Den som är känd och rik får gräddfil.

Har folk inga liv?

Allsång på Skansen är (tydligen) slut för i år. Och nu anordnar kvällsblaskorna enkäter, där de frågar om Anders Lundin ska få sparken. Puh! Har folk inga liv?

Borde gjort en rejäl pudel

Marianne Samuelsson, Gotlands landshövding, skyllde på en illojal medarbetare och att hon lockats i en fälla.
För sin egen skull borde hon ha gjort en rejäl pudel. Det hade sannolikt inte hjälpt ett smack, men för hennes egen skulle hade det varit bättre, om hon erkänt att hon gjort bort sig.
Kommunminister Mats Odell gav henne som väntat kicken på tisdagen.
Nu ska hon tydligen få andra arbetsuppgifter i regeringskansliet, osäkert vilka.
Avgångna landshövdingar brukar få utredningsuppdrag. Så var det exempelvis med Skaraborgs siste landshövding Birger Bäckström som fick gå innan hans förordnande var slut, när Skaraborgs län försvann och gick upp i Västra Götalands län.
Sparkade landshövdingar är så ovanliga, att jag inte kan erinra mig något fall på bra länge.
Mer än möjligen Eva Erikssons företrädare i Värmland, som omplacerades av regeringen till ett annat uppdrag.
Sen övertog Eva uppdraget och såvitt jag känner till har "Äva" inte ifrågasatts det minsta av värmlänningarna.
Ett visst Gotlandstema har av någon anledning präglat den här bloggen ända från start. Förklaringen kan vara, att jag värnar mycket om Gotland efter att ha besökt ön och speciellt Fårö under en lång period.
Förhoppningsvis får gotarna nu en ny hövding som får deras förtroende från första början.

Så här ser ogräset? ut

Kaffesurr av ogräs med växtvärk

Just nu känns det som om sommartorkan, när det gäller nyheter, är mer utbredd än någonsin tidigare. Samtidigt strilar regnet värre än nånsin och semesterfirarna står inte ut, utan åker på restresor till Mallis och Kanarieholmarna.
I väntan på högtrycket som ska komma växer gräs och ogräs högt i skyn, särskilt det senare.
Att inte kirskålen, knölklockorna och maskrosorna får växtvärk är en gåta. Och de där irriterande snöbären som gillar att tränga sig emellan spireaplantorna i häckarna. Alltihop när trädgårdsälskarna försöker få lite semester. Och det går inte att göra saft av all fläder som växer så det nästan syns.
I mitt fall har faktiskt den väna blåa cikorian blivit ett gissel. Den som jag tog hem från Gotland för många år sedan, fast det kanske var förbjudet.
Den är vacker, men den trivs för bra i vår trädgård och poppar upp överallt, om den inte hålls i en mycket hård tukt och förmaning precis hela tiden.
Cikorians framfart får mig ibland att tänka att jag borde starta kaffesurrogattillverkning. Under andra världskriget gjordes kaffesurr på cikorians rot. Det kanske inte smakar så pjåkigt och kaffet är inte speciellt billigt. Vilken affärsidé jag plötsligt fick.

Torpa stenhus värt ett besök

Besökte Torpa stenhus i helgen. Det är en 1400-talsbyggnad utanför Ulricehamn som är väl värd ett besök.
Duktiga guider berättar mycket och gärna om huset invånare, som Gustaf Vasas tredje hustru Katarina Stenbock, och livet under medeltiden. Ta på bekväma skor som duger att gå i ojämna och slitna stentrappor är mitt råd.
Slottet är en av "gårdarna runt sjön" i Birgit Th Sparres romaner som jag dock inte tänker läsa.
Inga större skandaler i landet just i dag såvitt jag förstått.
Men i VM tog Therese Alshammar revansch och silvermedalj på 50 fritt. Roligt och grattis.

Tessan bara fyra

Ingen kul VM-simning alls i dag för Sverige. Therese Alshammar missade medalj, blev fyra och Sarah Sjöström sexa på 50 fjäril. Och Stefan Nystrand blev sist på 50 fritt. Therese har ny chans på 50 fritt, hoppas på det.
Fajten mellan Phelps och Cavic på 100 fjäril var en rysare!
Det fina sommarvädret har återvänt och nu hoppas jag det stannar.
Har planterat två rosa rosenplantor som en färgklick i trädgården och läser trädgårdstidning från pärm till pärm.
Trädgårdsintresset bara växer, förhoppningsvis inte över huvudet. Det finns många roliga hemsidor att bli inspirerad av.
I dag skriver tidningarna om den tragiska förlisningen av ett norskt fraktfartyg med sex besättningsmän. Och så U2-konserten i Göteborg som enligt säkra källor var riktigt bra.