När jag var något yngre kunde jag utbrista "åh, vilket härligt regn", när dropparna började smattra på taket. Det hände till och med att jag till omgivningens förvåning gick ut och ställde mig mitt i skuren och blev plaskvåt. Det händer aldrig nu. I stället blir jag störtsur, som nu när helgens kanonväder på måndagen förbyttes i det meteorologerna kallar ostadigt.
När jag sen vill trösta mig på kvällskvisten med en bra dvd-film och blir störd mitt i av en figur som ringer och vill att jag ska svara på en kvalitetsenkät om hur bankerna sköter sig, så blir jag rasande, närmast furiös, och slänger på luren.
"Absolut inte, dessutom har jag nix. Varför i h-e ringer du?" hör jag mig själv fräsa i örat på den arma killen.
Eller det kanske var en skum snubbe som skulle kolla om någon var hemma nu i semestertider? Sånt förekommer ju hela tiden, det hör man ju. Så jag tänker inte ha det minsta dåligt samvete för mitt beteende.
Köpte förresten några billiga fjärilslavendelplantor att trösta mig med. Den vackra krukan att ha dem i var förstås inte så billig, men jag får ta det i bedrövelsen.
Och jag tror inte att det övergångna högtrycket var årets sista. Det går säkert att bada i september också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar