Just nu känns det som om sommartorkan, när det gäller nyheter, är mer utbredd än någonsin tidigare. Samtidigt strilar regnet värre än nånsin och semesterfirarna står inte ut, utan åker på restresor till Mallis och Kanarieholmarna.
I väntan på högtrycket som ska komma växer gräs och ogräs högt i skyn, särskilt det senare.
Att inte kirskålen, knölklockorna och maskrosorna får växtvärk är en gåta. Och de där irriterande snöbären som gillar att tränga sig emellan spireaplantorna i häckarna. Alltihop när trädgårdsälskarna försöker få lite semester. Och det går inte att göra saft av all fläder som växer så det nästan syns.
I mitt fall har faktiskt den väna blåa cikorian blivit ett gissel. Den som jag tog hem från Gotland för många år sedan, fast det kanske var förbjudet.
Den är vacker, men den trivs för bra i vår trädgård och poppar upp överallt, om den inte hålls i en mycket hård tukt och förmaning precis hela tiden.
Cikorians framfart får mig ibland att tänka att jag borde starta kaffesurrogattillverkning. Under andra världskriget gjordes kaffesurr på cikorians rot. Det kanske inte smakar så pjåkigt och kaffet är inte speciellt billigt. Vilken affärsidé jag plötsligt fick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar