Bort med påsen över huvudet

Jag startade en liten debatt, som kunde ha blivit betydligt fräsigare än den blev, i Mariestads-Tidningen. Nu har den ebbat ut och mitt sista inlägg blev aldrig publicerat.
Vad jag ville ha fram i mina inlägg är bara, att vi borde stå för våra åsikter i betydligt större utsträckning än vad vi gör. De slängar och den kritik som förekommer i lokalpressen handlar bara om att gömma sig bakom en anonym signatur för att våga dänga till någon. Och ofta handlar det bara om struntsaker som inte ens är kritiska. Mitt sista inlägg i den avsomnade debatten (som kanske vaknar igen, vad vet jag) väljer jag därför att publicera på min egen blogg. Under rubriken:

"BORT MED PÅSEN ÖVER HUVUDET
Signaturen signatur och Ex-ponent har fått för sig att jag vill ha bort rätten att vara anonym och skriva under signatur.
Det handlar inte om det alls, utan om civilkurage, modet att stå för sin åsikt. Var vänliga och skilj på saker och ting.
Den debatt som vi nu för i MT:s spalter blir väldigt konstig, när den ene står för sin åsikt och den andre inte gör det.
Det är samma sak som ett samtal mellan två personer, där den ene visar sitt ansikte, medan den andre har en påse över huvudet för att han eller hon inte vågar visa det. Då får vi aldrig någon riktig dialog.
Rättigheten att skriva under signatur används alldeles för flitigt, anser jag. Och anledningen, hävdar jag bestämt, är ren och skär feghet hos den som skriver. Det verkar som om den som skriver anonymt är rädd för det snack som åsikterna leder till bland allmänheten. Varför en insändarskribent inte vågar ta det snacket går över mitt förstånd.
Kan berätta, att många har både ringt och kommit fram till mig "på stan" och kommenterat den här debatten och uppmanat mig att fortsätta.
Ex-ponent tror att jag har drabbats av skrivklåda och att det är därför jag engagerar mig i den här frågan. Så är definitivt inte fallet. Skrivit har jag alltid gjort och kommer alltid att göra i olika former. Du är välkommen att besöka min blogg, 40-talistbloggen, som många följer.
Samtliga insändare i MT:s fredagstidning den 13 november var undertecknade med namn, utom "Signaturens". Det var ett framsteg, anser jag.
Och "Ex-ponent"! Jag tar inte tillbaka min åsikt om civilkurage, när jag konstaterar, att det någon enstaka gång kan finnas skäl att inte sätta ut sitt namn. Ibland förekommer hot även i vårt demokratiska samhälle och en hotbild kan vara ett sådant skäl. Men inte blir ni båda signaturer hotade, om ni rakryggat för fram era åsikter. Tvärtom kommer ni att känna er stärkta, jag försäkrar.
Inger Dernroth
exjournalist och bloggare"

Hej alla läsare. Har varit fullt upptagen med helt andra saker än bloggande de allra senaste dagarna. Men återkommer med det snaraste. I full frihet igen.
Inger

Boende och tuff -- två ord som borde ransoneras

Var kommer ordet boende ifrån? Plötsligt är det det enda ordet som tycks existera när vi menar en person som bor någonstans. Och det gör vi ju alla, om vi inte är hemlösa förstås. Vi är hyresgäster och hyr lägenheter, eller lägenhetsägare, bor i villa och radhus, äldreboende eller vad det kan handla om. Äldreboende är ett ord jag inte heller gillar.
Det jag reagerar på är, att vi alla plötsligt är passiva "boende", i stället för att vara aktiva personer med mängder av intressen som bebor och sätter vår prägel på bostaden.
Är så innerligt trött på ordet boende. Det låter så orkeslöst på något sätt. Som en person som sover bort sin tid inom sina fyra väggar.
Snart får jag förmodligen höra den här frågan ställas: Hur många boende bor det i den här lägenheten? I stället för personer, vuxna, barn. Då kommer jag att reagera kraftfullt, det lovar jag.
Nej, utrota ordet boende, en gång för alla. Ibland behöver det inte ersättas alls, som i frågan här ovan. Och vi har ett problem efter det både finns en eller två boende och ett boende i språket.
En boende är en person som bor i ett boende. Är inte den meningen ett riktigt tråkigt exempel på ett språk som börjat utarmas och behöver piggas upp rejält?
Tuff är ett annat ord som jag har fått svårt för. Ordet är utslitet och borde förpassas till marginalen.
Om jag ska beskriva att någon förväntas få en kämpig tid framöver använder jag aldrig ordet "tuff". Det ordet har blivit alldeles för vekt och mesigt. Kanske använder vi det för ofta. Ordet borde varieras och ransoneras, kanske inte riktigt utrotas, men näst intill.
Språkdiskussioner borde överhuvud taget förekomma oftare. Eller hur?

I kön till pandemivaccinationen

På tisdagen mellan 17.00 och 19.00 var det vaccinering för barn och vuxna i Tenhult utanför Jönköping.
Klockan 17.00 stod en rejäl folkhop på uppskattningsvis ett par hundra i kö utanför distriktssköterskemottagningen. Nu gällde det att köa för att Filippa 3,5 år skulle få sin dos. Vi och många med oss turades om att köa i snålblåsten.
Längst framme i kön stod några gapiga personer, varav en mamma som var mäkta kritisk mot arrangemanget.
När en av de ansvariga kom ut och berättade om hur insläppet skulle fungera fick han sig en skopa av arga morsan.
Som bland annat uppmanade sjukvårdspersonalen "att tänka". Överhuvudtaget hade förstås hon själv fixat ett "betydligt bättre" arrangemang, om hon fått stå för det hela. Med den medicinska säkerheten i topp givetvis. Men hon fick ingen med sig i sitt agerande, snarare många mot sig.
De flesta i kön insåg säkert, att sjukvårdspersonalen gjorde så gott de kunde. Totalt hade de fått 400 doser som skulle räcka till två "kvällsmottagningar". De övriga som stod och väntade höll humöret uppe och såg till att göra stunden av väntan så trevlig som möjligt.
Precis alla i den ringlande kön upplevde en pandemivaccination för allra första gången. Lite påminde köerna om de köer man såg på teve för länge sedan, från de forna öststaterna, när folk köade för färskt bröd, frukt eller annat som kommit in i begränsade mängder.
Nu hoppas jag bara att landstingen lyckas i sitt uppsåt, att begränsa den lömska svininfluensan så effektivt som möjligt. Och naturligtvis att den drabbar så få som det överhuvudtaget är möjligt.

Järvsöfaks tvåa i avskedsloppet

Det världsberömda kallblodet Järvsöfaks gjorde sitt sista lopp i karriären på Gävletravet på lördagen.
Han blev bara tvåa och vann inte sitt 200:e lopp som tanken var. Jag är långt ifrån hästexpert, men vilken otrolig kuse femtonåringen är. Fantastiskt attraktiv och lätt at känna igen, där han kommit farande.
Kommer osökt att tänka på Ideal du Gazeau som jag träffade på Axevallabanan som reporter, när han skulle lägga av med storloppen och ägna sig åt att fixa avkommor i stället.
Det var en otroligt vacker häst som svävade fram på banan. Hans färg var ovanligt svart, vilket fick dåvarande tidningsfotografen Ronny Hvass, som jag jobbade med, att stöna. Resultatet i tidningen blev dock väldigt bra sedan, minns jag.
Avskedet av Ideal du Gazeau togs någon gång på 1980-talet, exakt vilket år minns jag inte, men det måste ha varit något av åren 1982 till 1984, sannolikt det sistnämna året. Läste att han travade in drygt 20 miljoner på sin tid.
Järvsöfaks har förstås också varit en guldkalv.

Inga tusingar från kommunerna

Såg ni teveinslaget om att hovet tycker att kommunerna borde lägga upp 75.000 kronor var för att plantera blommor på en och en halv kvadratmeter utanför bröllopslokalen för att glädja Victoria och Daniel, när de gifter sig.
Mycket dumt får man höra innan öronen ramlar av, men det här var så korkat så jag trodde att jag möjligen hört fel.
Nejdå, sen tog en övre hovskrapare tillbaka alltihop, när det framgick att förslaget strider mot kommunallagen om det skulle genomföras.
Nu börjar tramset ta fart för att kulminera nån gång i juni. Eller var det i maj.
Och i täten går de främsta hovskraparna av alla -- de två kvällsblaskorna Expressen och Aftonbladet. Jag och förhoppningsvis flera med mig fortsätter förstås att bojkotta både dem och tramset. Hoppas bara att Daniels nya njure klarar påfrestningen och att han tillfullo har förstått vad han gett sig in i.
JEAN BAPTISTE HETER HAN
Herman Lindqvist, den tidigare journalisten som skrev rätt trevliga krönikor en gång i tiden, är numera en av monarkins främste understödjare.
Jag tänker nog inte läsa hans nya bok om Jean Bernadotte. För mig heter kungens franske anfader Jean Baptiste i förnamn och inget annat. Sorry Lindqvist!

Jerka -- arbetarklasshjälten som slår Beatles!

Har alltid diggat Jerry Williams och har varit på oändligt många av hans föreställningar.
Snart spelar han på Tyrol i Stockholm och vilka tror ni kommer att sitta i salongen och njuta? Givetvis min Stockholmskompis och jag. Häromdagen mejlade hon om att han skulle komma med en ny föreställning i Stockholm i januari nästa år och undrade om jag skulle hänga på. Hon visste mycket väl att jag inte säger nej. Jerka gör aldrig bort sig. Han ger alltid järnet och hans rockröst blir bara bättre. Och hans Stockholms-tugg mellan låtarna gör inte saken sämre.
Många tror att han är äldre än han är, men han är född 1942, alltså 67 år.
BÄTTRE ÄN BEATLES
Hans version av Beatles Working Class Hero är mycket bättre än originalet. Lyssna och njut. Jag har inspelningen på en gammal vinyl.
Hans riktiga namn är Sven Erik Fernström. Och i Mariestad går det en livskraftig vandringssägen som handlar om att hans mor skulle ha varit den numera avlidna Vivi Fernström, som bland annat sålde grönsaker och blommor på torget i Mariestad.
Vivi Fernström avlivade själv detta rykte vid ett flertal tillfällen, bland annat vid en intervju i Mariestads-Tidningen som gjordes av dåvarande reportern Gun Ahlgren. Jag frågade henne vid ett tillfälle själv om saken och hon sa nej, nej, nej.
Men detta hjälpte inte, ryktet dyker upp fortfarande och varje gång säger jag att det inte stämmer. Jag vet inte vad Jerry Williams mor och far heter/hette, men de bodde inte i Mariestad.
Däremot ska han en period ha vistats i Fägre utanför Töreboda som sommarbarn.
Han är för övrigt född i Solna och bor numera i Täby, om någon är intresserad.
Jerka har alltid varit förtegen om sitt privatliv och det hedrar honom sannerligen. Tänk om alla kändisar agerade på det sättet. Då skulle vi slippa allt eländigt skvaller som sköljer över oss, vare sig vi vill eller inte.

Medborgerlig plikt att vaccinera sig!

Har tagit influensasprutan.
Det tycker jag att alla borde göra. Inte bara för att skydda sig själva, utan lika mycket för att skydda andra, inte minst nära och kära och framför allt riktigt små barn som inte kan vaccineras.
Det verkar vara de som inte har byggt upp sitt immunförsvar, eller har ett dåligt sådant, som drabbas värst.
Jag blir lite störd av folk som säger att de inte ska ta någon spruta. Förklaringen är ofta tunn, som att det tydligen finns mikroskopiskt lite bly i sprutan som sannolikt varken gör till eller från. Eller att de tror att sprutan gör ont eller att de är rädda för biverkningar av vaccinet. I det senare fallet behöver de faktiskt sprutan ännu mer än de som inte reagerar alls på vaccinet.
De som avstår från att ta sprutan lägger över ansvaret på alla andra att inte utsätta dem för smitta. Och det tycker jag är ett underligt resonemang.
Jag känner till en gravid kvinna i sjunde månaden, gravida är en riskgrupp, som sa nej till vaccin på grund av den mikroskopiska blymängden. Måste skaka på huvudet åt ett sådant beteende. Den kvinnan tänker inte särskilt långt fram. Hon kan mycket väl få svininfluensan samtidigt som förlossningen sätter igång. Och vad händer då?

Det resonemanget köper jag inte. För det betyder mycket att själv ha ett skydd och att inte bli utsatt för smitta från folk runt omkring, inte minst för folk i alla åldrar med dåligt immunförsvar, skruttig lungfunktion, hjärtproblem, allergier och diabetes med mera.
Jag anser helt enkelt, att det är en medborgerlig plikt att ta sin vaccinspruta mot svininfluensa. Inte minst för att skydda andra. Så det så!

PS. Sprutan gjorde absolut inte ont. Den kändes inte. Och jag hade inga som helst besvär efteråt.

Varför kan Götene och inte Mariestad?

Har snöat in lite på badhus och simhallar på sistone, men det får ni bloggläsare stå ut med.
Besökte Götene simhall på onsdagen igen och det var en lika fin upplevelse som tidigare.
En sak förstår inte jag. Götene har knappt 10.000 invånare såvitt jag förstår och
Mariestad har drygt 23.000, mer än dubbelt så många.
Hur kommer det sig då, att Mariestad inte kan ge sina invånare ett badhus som är värt namnet? Då menar jag exempelvis att badhuset saknar inomhuspool för barn, där de kan lära sig simma under den kalla årstiden.
Det handlar också om att den befintliga bassängen är alldeles för trång och absolut inte räcker till för de aktiviteter som behövs i en sjöstad. Simträningen är bara ett exempel av många. Mängder av Mariestads invånare kan inte simma, varav många är vuxna. Jag vet, eftersom jag tidigare har jobbat som simlärare. Bristerna i Mariestad är omfattande och underhållet av badet har sedan bassängen byggdes 1960, tror jag det var, varit undermåligt. Servicen till badgästerna ska vi inte tala om.
Nu hjälprenoveras badhuset och ingen verkar veta när det öppnar igen.
Götene kommun, med mindre än hälften så många invånare, har däremot en simhall so verkligen svarar mot invånarnas behov och även tillresande besökare från andra kommuner. Här¨finns en fin barnbassäng och en rejäl 25-metersbassäng med fyra breda banor. Och vattnet är dessutom varmare än i badhuset i Mariestad.
Simhallen är fräsch och ombyggd för tre år sedan. Och personalen är otroligt serviceinriktad.
Bara en sån sak att man kan få en varm korv och en kopp kaffe efter simning och bastu är god service och gör att man gärna återvänder. Sen finns det små brister där också, som att omklädningsrummen är trånga. Men det överser åtminstone jag med, eftersom bemötandet från personalen är så proffsigt.

Oproffsigt bemötande vid simhallen i Töreboda!

Fredagen den 30 oktober hölls halloweenbad i Töreboda simhall.
Annonsering hade skett på måndagen, men det hade vårt badgäng från Mariestad inte uppmärksammat. Glada i hågen åkte vi därför till simhallen för att få en skön stund.
Det blev ingenting av det. Vi kunde inte ens få en halvtimmes bastubad, fast bastun med största sannolikhet var tom under den största delen av kvällen medan de två halloweenspexarna underhöll och det plaskades runt i bassängen.
Personalen i simhallen har tidigare brukat vara hur trevlig som helst. Nu var det kalla handen och ingen idé att resonera överhuvudtaget.
Jag har ingen som helst lust att åka dit igen, utan det får bli simhallen i Götene tills badet i Mariestad öppnar igen.

Nu blev det lite bowling i all hast, en halvtimme, som tröst för oss badsugna.
Jag säger inget om informationen, den hade skötts på ett riktigt sätt. Men bemötandet är minst lika viktigt. Och det sköttes riktigt oproffsigt!