Som ni läsare säkert märkt har jag varit overksam på bloggen i tre veckor. Har inte varit på hemlig ort, men väl i Port Charlotte och St Pete beach i härliga, soliga, lagom slappa och badvänliga Florida och just kommit hem. Jetlaggen är rätt ihållande, men jag återkommer med upplevelser så snart jag hunnit formulera mig och ta fram några av alla mina bilder.
Så håll ut!
söndag 27 februari 2011
onsdag 2 februari 2011
Paketet kom TILLBAKA till mig -- avsändaren!!!!!
Vad är det som har hänt med det svenska flaggskeppet, tillförlitligheten själv?
Det är POSTEN jag avser. Den institution som i ur och skur och säkert som amen i kyrkan under massor av decennier har levererat post till oss svenskar.
Om posten kommit från grannbyn eller Gran Canaria har inte spelat någon roll. Den har kommit rätt och fram.
Den senaste tiden har det skett en dramatisk förändring till det sämre.
På tisdagen fick jag nog och for i taket.
Så här var det. På måndagsförmiddagen den 31 januari skickade jag ett paket till min käre son i Linköping som fyller år i februari. Portot kostade en femtiolapp. Min tanke och förhoppning vsr att paketet skulle nå fram till honom dagen efter, på tisdagen alltså. Paketet var behändigt och skulle lätt gå att stoppa i hans brevlåda.
Jag skrev förstås ordentligt på hans adress och min avsändaradress på paketet.
Det hjälpte föga.
När jag öppnade vår brevlåda på tisdagen for jag i taket. Där låg PAKETET jag dagen innan hade skickat till Linköping.
Alla frimärken under sonens adress satt uppradade och ostämplade i fina rader.
Antar att ni förstår att jag blev rosenrasande och begav mig till Postkontoret på Verkstadsgatan på stört för att skälla.
Personalen där blev också negativt överraskad, det måste jag tillstå. Och undrade om "det var någon ny brevbärare som kört mitt distrikt".
Jag fick löfte om snabb och förhoppningsvis rätt leverans till dagen efter och så störtade jag ut. Fortfarande arg som ett bi.
Nu får vi se hur den här historien slutar. SKÄRPNING POSTEN!!!!
Det där om att posten alltid levererat rätt tidigare måste jag förstås ta tillbaka.
En gång försvann 15 vykort som jag skrivit från Gran Canaria och dök aldrig upp. Och en gång försvann ett brev med bilder från vår gemensamma semester som väninnan skrivit. Och det finns fler liknande trista episoder i vår familj. Men i det stora hela fungerade ändå posten rätt galant. Nu går den tyvärr inte att lita på längre. Så är det bara.
PS. I dag fick jag ett rart brev från posten med en ursäkt. Brevbärar´n, som är van, hade råkat ut för "ett olycksfall i arbetet". Och med brevet fanns en karta med frimärken. Och så hade paketet skickats med expresspost till Linköping. Sånt gillar jag.
Så nu är jag på gott humör igen.
Det är POSTEN jag avser. Den institution som i ur och skur och säkert som amen i kyrkan under massor av decennier har levererat post till oss svenskar.
Om posten kommit från grannbyn eller Gran Canaria har inte spelat någon roll. Den har kommit rätt och fram.
Den senaste tiden har det skett en dramatisk förändring till det sämre.
På tisdagen fick jag nog och for i taket.
Så här var det. På måndagsförmiddagen den 31 januari skickade jag ett paket till min käre son i Linköping som fyller år i februari. Portot kostade en femtiolapp. Min tanke och förhoppning vsr att paketet skulle nå fram till honom dagen efter, på tisdagen alltså. Paketet var behändigt och skulle lätt gå att stoppa i hans brevlåda.
Jag skrev förstås ordentligt på hans adress och min avsändaradress på paketet.
Det hjälpte föga.
När jag öppnade vår brevlåda på tisdagen for jag i taket. Där låg PAKETET jag dagen innan hade skickat till Linköping.
Alla frimärken under sonens adress satt uppradade och ostämplade i fina rader.
Antar att ni förstår att jag blev rosenrasande och begav mig till Postkontoret på Verkstadsgatan på stört för att skälla.
Personalen där blev också negativt överraskad, det måste jag tillstå. Och undrade om "det var någon ny brevbärare som kört mitt distrikt".
Jag fick löfte om snabb och förhoppningsvis rätt leverans till dagen efter och så störtade jag ut. Fortfarande arg som ett bi.
Nu får vi se hur den här historien slutar. SKÄRPNING POSTEN!!!!
Det där om att posten alltid levererat rätt tidigare måste jag förstås ta tillbaka.
En gång försvann 15 vykort som jag skrivit från Gran Canaria och dök aldrig upp. Och en gång försvann ett brev med bilder från vår gemensamma semester som väninnan skrivit. Och det finns fler liknande trista episoder i vår familj. Men i det stora hela fungerade ändå posten rätt galant. Nu går den tyvärr inte att lita på längre. Så är det bara.
PS. I dag fick jag ett rart brev från posten med en ursäkt. Brevbärar´n, som är van, hade råkat ut för "ett olycksfall i arbetet". Och med brevet fanns en karta med frimärken. Och så hade paketet skickats med expresspost till Linköping. Sånt gillar jag.
Så nu är jag på gott humör igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)