Ingers måndag - SD-NISSAR VISADE SINA RÄTTA ANSIKTEN!

Äntligen visade de sina rätta ansikten - de där Sverigedemokraterna. Filmen där de visar sina bravader har visserligen två och ett halvt år på nacken, men händelserna kunde ha inträffat i går, det är jag rätt säker på. Ränderna går inte ur, nämligen. Att som i den uppmärksammade filmen visa rak invandrarfientlighet och dessutom kvinnoförakt är inte politiskt korrekt och det vet självklart de här SD-nissarna, Erik Almqvist och kompani. Om det hade varit några underhuggare som gjort bort sig hade väl inte särskilt många brytt sig. Men här handlar det om riksdagsledamöter i framstående positioner i det parti som den senaste tiden kallat sig Sveriges tredje största i anhängarstöd. Men det som sitter som en smäck i ryggmärgen sipprar lätt ut ur munnen efter spritförtäring och det tänkte de här nissarna inte särskilt mycket på. Resultatet, filmen som Expressen avslöjade, går närmast till historien i pinsamhet. Miljöpartiet har språkrör och Sverigedemokraterna har järnrör vitsade någon. Och nu har Lena Sundström, journalist med ruter och med koreanskt ursprung, startat uppropet "det här är mitt land". Och Aftonbladets chefredaktör Jan Helin har skrivit en vass krönika, där han konstaterar, att ett par SD-representanter ur partiets ledning betett sig precis som de skinnskallar som en gång startade partiet. Jag hoppas verkligen att protesterna mot SD-nissarnas bravader växer till sig till en motståndsbrasa som tar sig rejält!!!!!!

Ingers måndag - BROTTERSKAN FINNS HON?

Häromdagen lyssnade jag med ett halvt öra till de lokala nyheterna på TV4. Plötsligt kände jag liksom hur örat formade sig som en strut av förvåning. Jag hoppade till och undrade om jag hade hört rätt. Anledningen var, att den kvinnliga reportern uttalade ordet "brotterska". Det ordet hade jag aldrig hört varken förr eller senare. Vad brotterskan hette uppfattade jag inte. Men det handlade om en kvinnlig brottare som hade haft en framgång. Så mycket förstod jag. Och det var givetvis kul. Men varför var hon inte brottare, rätt och slätt i stället för det otympliga ordet brotterska. Simmerska säger vi svenskar ibland, även om det könsneutrala simmare nog används mest. Och jag kan faktiskt tolerera beteckningen armbryterska, för Heidi Anderssons skull. Så många armbrytare med världsrykte finns väl inte. Och jodå, visst har det funnits feminina former av olika yrken, Lärarinna är ett exempel, numera nästan utrotat. Lärarinna, lärarann, lärarunnit brukade vi elaka skolbarn böja ordet som om det vore ett verb. Sen finns det ju de där gamla bihangsbeteckningarna på kvinnor, som överstinna (överstens fru), majorskan (majorens fruga) och doktorinna (doktorns lagvigda). Numera är väl lika många kvinnor som män doktorer, så titeln doktorinna lär förhoppningsvis vara borta för evigt. Jag vet inte om det finns kvinnliga överstar och majorer ännu, men tids nog dyker säkert sådana upp också. Vad säger vi då om tjänstemän, när det finns massor av tjänstekvinnor, inte bara i Strindbergspjäsen Tjänstekvinnans son. Och ombudsmän. Tacka vet jag könsneutrala titlar som exempelvis journalist som jag var. Blev aldrig kallad journalissa som tur är. Och nu är jag god man till på köpet, fast kvinna, åt en ensamkommande flyktingpojke. Det svenska språket är outgrundligt. Och ja, jag har kollat ordet brotterska. Det finns inte med i SAOL, svenska akademiens ordlista. Däremot står överstinna med där.

Ingers måndag - PINSAM RUBBE OM MORMOR

Ibland skäms jag upp över öronen över mina murvelkollegers sätt att sätta rubriker. Ta den här pinsamma till exempel: Efterlyst 21-åring körde ihjäl mormor. Hur tänker ni, när ni ser en sån rubbe. Ja, jag tänkte förstås att den här kriminelle grabben hade kört ihjäl sin egen mormor. När jag läste vidare förstod jag att det inte alls var så. Den som orsakade den tragiska olyckan var en förrymd kille som hade skurit sin exflickvän i halsen. Han hade varit på rymmen i nio dagar och kraschade med en annan bil på en väg utanför Örebro. Den mötande bilen kördes av en 72-årig kvinna som var på väg till sin dotter. Rymlingen och kvinnan avled båda två. Jag förstår absolut inte varför rubriken beskriver kvinnan som "mormor", om inte avsikten är att man ska tro att personerna är släkt. Eftersom den kriminelle grabben orsakade olyckan blev kvinnan ett oskyldigt offer. För inte så länge sen såg jag en liknande rubrik. Då handlade det om en mamma som hade krockat med sitt barn. Man skulle tro, att det var så. Men när jag läste artikeln förstod jag att det bara skulle verka så. Skum rubriksättning, tänkte jag då. Och i går läste jag en annan rubrik på mobilen. Den handlade om en amerikansk toppolitiker som hade skadats i en seriekrock och vårdades på sjukhus. Amerikansk toppolitiker till sjukhus efter seriekrock löd rubriken. Rakt på, utan fyndigheter. Det handlade om senatens majoritetsledare, demokraten Harry Reid, som hamnat i en seriekrock och blivit påkörd bakifrån. Det är givetvis synd om honom nu. Längre ner i artikeln får man reda på att även han är 72 år och förmodligen både morfar och farfar. Granddad. Men det spelar förstås mindre roll, eftersom han inte bara är morfar utan också toppolitiker. Och man, givetvis. Fyndiga rubriker gillar jag definitivt och har förmodligen satt ett par själv i mina dar. Men sånt här rubriktrams betackar jag mig för.