Pensionär, pensionist, senior? Vad ska man kalla sig? På engelska säger de retired om seniorer. De har dragit sig tillbaka. Till gungstolen eller hängmattan, eller vad? Jag har inget emot att säga pensionär, för det är ju just vad jag just blivit. Men dra mig tillbaka till en skuggtillvaro tänker jag definitivt inte.
Några jag känner som slutat med det dagliga kneget gillar inte något av de här orden. De tycker att de har fått en pensionärsstämpel mitt i pannan. De verkar inte alls så glada över den extra tid de plötsligt fått som de kan ägna åt att lyssna på musik, njuta av bra böcker eller kanske till och med skriva en egen bok. Eller åt att lära sig spela munspel eller plugga ryska. Eller åt att motionera mycket mera än tidigare så att de känner sig piggare. En del startar nätbutik eller blogg. Och ägnar mer tid åt familj och vänner.
Det största problemet är, tror jag, att pensionärer betraktas som en stor homogen klump, de där som veckohandlar mellan tolv och ett fast de har hela dagen på sig. Jag minns själv att jag faktiskt tänkte så ibland. Fy på mig, nu skäms jag.
För det är fint och avundsvärt att vara penschis. Och 40-talist med för den delen.
Nåde den som behandlar oss illa eller nedlåtande på något sätt. Då jäklar!
1 kommentar:
Heja Inger! Jag ser fam emot att få höra dig spela munspel och sjunga på ryska på julfesten! Mats Ö
Skicka en kommentar