Jätteproppen Orvar, köttberget och åldersrasismen

Jätteproppen Orvar, är det nån som minns?
En ung tjej satt i teve i debattprogrammet Ärligt talat och varnade högljutt för fyrtiotalisterna som lagt rabarber på jobben och hindrade alla unga att göra karriär.
Jag tillhör det där proppväldet, men jag tyckte ändå att den här tjejen, som hette Maria Ekstrand, var rolig och kaxig som vågade sticka upp mot gubbs som Jan Guillou och Göran Skytte som representerade jätteproppen i programmet.
Året var 1984, tjejen var drygt 20 och journalist på Expressen och de båda propparna var stöddiga och kring 40. Själv var jag exakt 40. En av propparna har för övrigt blivit ännu stöddigare än då och den andre har blivit religiös.
Att den där jätteproppen skulle ha ett killnamn var symptomatiskt, trots att jätteproppen bestod av hälften av varje kön. Men jag insåg att jätteproppen Birgit inte hade låtit lika slagkraftigt. Då var det fortfarande mest karlar som gjorde karriär. Det där har väl ändrat sig lite grand sen dess, men inte mycket.
Pär Nuder, den stöddige 60-talisten som Mona Sahlin sparkade, kallade oss 40-talister för köttberget som hans generation skulle föda. Det var väl den enda gången som det märktes utåt, att han hade ett litet stänk av humor. Annars verkade karln lika jämngrå som Göran Persson och Bosse Ringholm, om någon minns dem. Tomas Östros, som efterträdde Nuder, är inte mycket bättre än föregångaren.
Jättepropp och köttberg, det är vad vi kallas.
Minns att jag tänkte att det finns ett uns av åldersrasism i de där uttalandena. Den sjukdomen sprider sig lika lätt som svininfluensa och finns i alla åldrar.
Sjukdomen bygger på att de som lider av den är övertygade om att de befinner sig i en viss ålder och behåller den hela livet. Så är det inte, det kan jag garantera.
I dag är jättepropparna Orvar, Göran, Jan, Inger, Birgit och Anita och allt vad de heter på väg ut ur kneget för livsuppehället och in i det behagliga pansjislivet.
Som orörliga köttberg? Absolut inte. Tvärtom, det är nu livet börjar. Det är nu vi verkligen ska röra om i grytan, säga sanningar och störa de där små nervösa sextiotalisterna.
Åldersrasisterna känns igen på att de blir störda, om de märker att folk omkring dem inte är i samma ålder som de själva. Har märkt att jag är oerhört känslig för den sortens rasism. Tänder på alla cylindrar direkt och har aldrig förstått, att folk ska delas upp i ålderskategorier i alla sammanhang.
"Du som är si och så gammal ska väl inte..." säger de och jag blir vansinnig. Redan som liten kicka mopsade jag mig när jag hörde sånt. Och de tagen har suttit där sen dess.