Kreta och Grekland i mitt hjärta

Grekland, eller närmare bestämt Kreta, finns ständigt i mitt hjärta sedan det första besöket för vid pass femton år sedan.
Tzatzikin, den småbladiga basilikan, lammgrytorna, de givmilda invånarna, stränderna, naturen, den fantastiska historien med palatsen i Knossos och Malia, de ofta nästan oframkomliga och trafikfarliga vägarna, där folk kör som biltjuvar, har lämnat outplånliga intryck.
Därför återvänder jag till landet så ofta som det överhuvud taget är möjligt. Hittills har det blivit sex besök på Kreta, där jag och maken besökt och beundrat i stort sett hela ön, från öster till väster, per hyrbil. Vi har tagit oss fram på i stort sett alla vägar som är farbara.
Vägen till Kretas Maldiverna, som den fantastiska stranden med lagunen Elafonissos ofta kallas, var för mig en fasa den första gången vi åkte dit. Men väl där glömmer man höjderna och farorna längs bergskanterna och bara njuter. Åk dit så tidigt som möjligt och stanna till dess solen börjar gå ner är mitt tips. Numera finns det dessutom små hotell att ta in på för att utnyttja tiden vid stranden väl.
Berget Ida som Jussi Björling sjöng om är Kretas högsta berg. Det är härligt att ta bergsturer med hyrbilen och köpa lokalt vin, olivolja och honung.
Agios Nikolaos och Ierapetra på östsidan är mina två andra favoriter. Ierapetra håller som Europas sydligaste stad oftast en något högre temperatur i luften och vattnet. Och då finns här, åtminstone under lågsäsong, stränder där man kan bada totalt allena.
Agios Nikolaos har en bråddjup sjö, Voulismeni, som ett fängslande inslag i stadsbilden. Runt sjön ligger restauranger. Och det går att åka båt till den lilla ön Spinalonga, där leprasjuka tidigare isolerats. Såvitt jag kommer ihåg har den också varit fängelseö.
Kretas stränder är fantastiska, helt enkelt. En av mina favoriter är Vaï, längst österut, där det växer planterade palmer. Jättestranden Fallasserna längst ut på den västra udden, utanför Kissamos, och Agia Marina-stranden är två andra. Och den mysiga lilla stranden vid pyttestaden Almirida får bli en tredje. Därutöver finns en uppsjö av andra att välja mellan.
Atén då? Ja, huvudstaden kommer jag absolut att besöka. Inom en mycket snar framtid, hoppas jag. Den får man helt enkelt inte hoppa över!